Rapportsläpp: Legalisering och kommersialisering av cannabis

Vi lanserar idag rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay. Under arbetet med rapporten har information och data inhämtats från de länder och delstater som genomfört legalisering, men rapportförfattaren har även varit på plats i Colorado och British Columbia. 

Rapporten visar bland annat att:

  • Nivån på konsumtionen är högre i delstater som legaliserat och en ökning sker redan då diskussionen om en legalisering påbörjas, långt innan ett eventuellt beslut.
  • Den illegala marknaden är fortfarande stor. Legaliseringen skapar två parallella marknader, vilket ger en större marknad totalt.
  • De långsiktiga konsekvenserna för folkhälsan kommer att visa sig först om några decennier, men redan nu står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Läs och ladda ner rapporten här

Läs vår artikel på DN Debatt här

Webbinarium 4 feb: Cannabis, beroende och psykoser – vad säger forskningen?

Lyssna till Joar Guterstam som föreläser om sambanden mellan cannabis, beroende och psykoser. Joar är psykiater och beroendeforskare och vice ordförande i svensk förening för beroendemedicin. Han har en lång erfarenhet av beroendevård såväl på medicinsk mottagning som i forskning.

Detta är en inspelning av ett tidigare webbinarium med Joar Guterstam och Joar deltar inte live. Däremot finns vi från NPC på plats för frågestund efter webbinariet. 

Webbinarium 4 feb kl 14.30-15.30

Anmäl dig här

Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi lära av Portugal?

Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel – men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

Debatt: Legal cannabis stoppar inte kriminella gängen

I en debattartikel i Aftonbladet visar vi att logiken brister då legalisering lyfts som åtgärd för att minska våldet.

Det dödliga våldet med skjutvapen och sprängningar måste stoppas. Att – som en del debattörer föreslår – legalisera cannabis är dock knappast en del av lösningen.

Näst intill dagliga rubriker om dödligt våld kopplat till kriminella gäng oroar. Våldet drabbar, både direkt och indirekt, också människor helt utanför den kriminella världen när grannporten en natt sprängs eller när människor blir skjutna på den lokala pizzerian. Utvecklingen är djupt oroande, och något måste göras.

Då och då lyfts legalisering av cannabis som en lösning, nu senast av Rasmus Ling (Mp) och tidigare av Hanif Bali (M). Vid en första anblick kan man se en viss logik i sättet att argumentera: Gängen tjänar pengar på illegal försäljning av cannabis, så om vi tar bort den intäktskällan får vi lättare bort dem? Tittar man närmare ser man snart att logiken brister:

  • Över ett år efter legaliseringen av cannabis i Kanada så står den svarta marknaden fortfarande för över 60 procent av försäljningen av cannabis. Liknande mönster syns i exempelvis Kalifornien. De kriminella nätverken hittar sätt att konkurrera, exempelvis genom billigare priser.
  • Data från Colorado visar att den organiserade kriminaliteten tvärtom har ökat efter legaliseringen av cannabis.
  • Om en legalisering lyckas lyfta bort delar av gängens intäkter från cannabis skulle dessa sannolikt ersättas. Det kommer alltid att finnas sätt att skaffa pengar genom kriminell verksamhet.
  • Det ökade våldet i exempelvis Malmö ser inte ut att vara kopplat till just cannabis. Det mesta tyder på att gängen sålt ungefär lika mycket cannabis under en längre tid, medan våldet under samma period har ändrat karaktär, blivit grövre och mer förekommande överlag. Detta kan bara förklaras av helt andra mekanismer.
  • En legalisering, och medföljande normalisering, skulle ge andra helt oönskade konsekvenser. Allt tyder på att bruket skulle öka, och därmed också skadorna. Det debatteras fram och tillbaka om hur skadligt cannabis egentligen är, men det är helt klart ingen ofarlig, harmlös drog.

Så vad bör samhället göra istället? En ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Skjutningar i kriminella miljöer, rapport 19:3) ger en del ledtrådar. Rapporten beskriver hur unga män växer in i kriminella miljöer i väldigt unga år. Instabila familjer med ekonomiska bekymmer, en svag anknytning till skolan och en bristande tro på framtiden är några av de gemensamma nämnarna.

På lång sikt måste vi arbeta förebyggande: Det handlar om så grundläggande saker som att minska de ekonomiska klyftorna och minska utanförskapet. Det finns ingen väg runt detta om vi på allvar vill ta itu med den här typen av kriminalitet.

På kort sikt måste vi fortsätta att arbeta mot narkotikahandeln, både när det gäller tillgång och efterfrågan. Polis och tull måste få resurser att på allvar störa smuggling och storskalig handel med narkotika. Tillgången på vapen måste minskas och det måste bli enklare att hoppa av de kriminella nätverken. Människor behöver erbjudas alternativ. 

En solidarisk politik måste fokusera på att unga inte ska hamna i utsatthet och kriminalitet, att färre börjar använda narkotika och att de som hamnar i beroende får rätt stöd och behandling. Då är legalisering inte lösningen. Tvärtom skulle det medföra radikalt ökad tillgänglighet för befolkningen i stort och bidra till ytterligare normalisering av användandet och större skador.

Svensk narkotikapolitik har absolut sina brister och behöver utvecklas, men tack vare den restriktiva politiken ligger Sverige mycket bra till i internationella jämförelser när det gäller exempelvis narkotikaanvändning – även bland unga – och det är värt att bevara.

Analys: Kan en avkriminalisering minska narkotikadödligheten?

Avkriminalisering av narkotikakonsumtion är hett i debatten och antas kunna minska dödlighet av droger. Men detta samband är svagt visar en genomgång av olika länders data. För att utveckla narkotikapolitiken är det långt viktigare ta reda på vilka andra faktorer som inverkar, skriver Staffan Hübinette i en analys i nättidningen Drugnews.

Läs hela artikeln här

Omvärldsspaning: Kanada

I oktober förra året blev cannabis legalt för handel, odling och konsumtion i Kanada. Sedan dess har användningen av drogen ökat bland befolkningen. Första kvartalet i år hade 18 procent av kanadensarna över 15 år använt cannabis de senaste tre månaderna, jämfört med 14 procent för samma period 2018, innan legaliseringen. Källa: Statliga National Cannabis Survey.

Antalet människor som testar för första gången har fördubblats på ett år. Ökningen av nya användare är störst bland män i åldersgruppen 45-64 år. Bruket bland unga är fortsatt högt (omkring 30 procent av 15-24-åringarna har använt cannabis de senaste tre månaderna) men enligt forskarna ser man ingen signifikant ökning i den gruppen. (Tittar man närmare på datan så har dock konfidensintervallet för bruk de senaste tre månaderna ökat från 17,0-30,8 procent under första kvartalet 2018 till 23,5-36,2 procent under första kvartalet 2019, så vissa tecken finns ändå på en ökning).

Övergången från en illegal till en legal marknad går långsamt och den svarta marknaden står fortfarande för över 80 procent av försäljningen. Detta beror bland annat på att priset på den illegala marknaden är betydligt lägre. Enligt opinionsundersökningar har stödet för legal cannabis minskat i Kanada efter legaliseringen. När beslutet togs stöttades legalisering av 69 procent av befolkningen. Idag är den siffran nere på 50 procent.

Vår analys:

  • Till skillnad från de flesta delstater i USA som har legaliserat så försöker Kanada i alla fall att mäta effekterna. Det är svårt att dra några säkra slutsatser efter bara ett år, men föga förvånande verkar användandet vara på väg upp.
  • Precis som i exempelvis Colorado så är ökningen liten eller obefintlig bland unga. Att unga människor ”håller emot” trots en mer tillåtande attityd och ökande tillgänglighet generellt är både intressant och svåranalyserat. Över hela västvärlden finns en trend bland unga att använda mindre av alkohol och andra droger. Hittills har forskningen inte entydigt kunna svara på vad detta beror på, men troligt är att det är den trenden som även dämpar konsumtionsökningarna bland unga där man legaliserat.

Debatt: Stark koppling mellan tobak och narkotika

Idag har vi en debattartikel i UNT om tobak och cannabis tillsammans med regionpolitiker (c) Anders Monemar, generalsekreteraren för A non smoking generation, Helen Stjerna och drogförebyggaren Håkan Fransson.

Regeringen signalerade tidigare i höstas att de framöver vill se krafttag mot narkotikan och de efterlyser åtgärder för att minska användandet. Ungdomar lyftes fram som en viktig grupp där narkotikakonsumtionen inte minskar, med cannabis som dominerande preparat.

En höjning av åldersgränsen på tobak och tobaksrelaterade produkter till 20 år menar vi skulle vara ett sätt att minska såväl cannabis- som tobakskonsumtionen bland ungdomar.

I samband med sitt utspel meddelade regeringen att de ska revidera nuvarande ANDT-strategi och då uppgradera N:et i strategin som står för narkotika. Vi välkomnar detta men menar att de förslag som hittills lagts inte räcker om vi ska få till en förändring. Samtidigt riskerar övriga områden, som till exempel tobak, att få mindre resurser vilket vore olyckligt. Om vi ska lyckas förebygga cannabis behöver vi även växla upp det tobaksförebyggande arbetet.

Forskning visar att nikotin ökar risken för bestående skador på hjärnan och öppnar upp för andra beroenden som alkohol och cannabis.

Ungdomshjärnan är extra sårbar och användandet av nikotin och/eller cannabis kan ge skador som kognitiva problem, som kan leda till sämre skolgång eller avhopp från skolan, sämre koordination, beroende samt ökad risk för depression och psykoser. Användande av tobak och cannabis kan med andra ord ge negativa avtryck för livet. Till det kommer förstås oron och lidandet bland anhöriga.

Det är främst de som röker cigaretter som också använder eller erbjudits narkotika enligt ”Skolelevers drogvanor”, 2018, utgiven av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.

36 procent av eleverna i årskurs nio som röker cigaretter har även använt narkotika det senaste året. Motsvarande siffra för icke-rökarna är endast 3 procent.

För gymnasiet årskurs två var motsvarande siffror 41 respektive 8 procent. Bland dem som erbjudits narkotika ser vi samma mönster. Slutsatsen är att det finns ett statistiskt samband mellan att röka cigaretter och att använda eller bli erbjuden narkotika. Eftersom cannabis är totalt dominerande i narkotikaanvändningen i Sverige finns skäl att tro att det i huvudsak är cannabis vi talar om.

Det finns helt enkelt stora skäl att förebygga cannabis genom att förebygga tobak.

Vi ser samma mönster i årets elevundersökningar även inom ramen för den så kallade Öckerömetoden. Överlag visar metoden att kopplingen mellan tobak och narkotika är starkare än kopplingen alkohol och narkotika.

Över 80 procent av alla tobaksbrukare har debuterat som tonåringar, och sju av tio 14–18-åringar säger att det är lätt att få tag på tobak. Debutåldern för cigaretter ligger i dagsläget mellan 13–15 år och för snus och e-cigaretter mellan 14–16 år.

En insats är därför att höja åldersgränsen till 20 år för köp av tobak och nikotinprodukter som inte är läkemedelsklassade.

Det skulle i så fall bli samma åldersgräns som för köp av alkohol på Systembolaget. En gräns som är satt just för att skydda ungdomar och minska kompislangning. Det finns anledning att tro att detsamma skulle gälla tobak och utifrån vårt resonemang även cannabis, varför en höjning av åldersgränsen är motiverad.

Att höja åldersgränsen på tobak skulle vi inte vara ensamma om att göra. Flera delstater i USA har gjort det och Washington kommer 2020 att få en åldersgräns på 21 år.

Trots framgångar med att minska rökningen bland vuxna använder fortfarande var tredje gymnasieelev tobak.

Sedan 2014 har användandet av e-cigaretter i gymnasiet ökat med 70 procent och idag har 41 procent av eleverna i årskurs två på gymnasiet provat e-cigaretter. Det är en oroande utveckling, inte minst mot bakgrund av det som händer i USA. Utöver de direkta riskerna med användandet av e-cigaretter med nikotin ser vi också att ungdomar experimenterar med cannabis i sina e-cigaretter. Om vi ska nå ett rökfritt Sverige 2025 behövs en mängd åtgärder som även inkluderar de nya produkter som tobaksindustrin lanserar direkt till barn och unga.

Utöver de långsiktiga skadorna på folkhälsan, har nikotinet i alla dessa nya produkter en direkt skadlig effekt på den unga hjärnan och ökar risken för att fastna i andra beroenden.

Därför behöver en höjd åldersgräns även omfatta e-cigaretter och övriga nikotinprodukter.

Vad sambandet mellan tobaks- och narkotikaanvändningen beror på är inte helt klarlagt. En orsak kan vara miljön dessa ungdomar befinner sig i, då vi ser att de även har en högre alkoholkonsumtion än dem som inte röker eller använder cannabis. Det kan även bero på biologiska faktorer, vilket det finns ett visst stöd för i forskningen. Oavsett orsak så finns det ett klarlagt samband och en höjning av åldersgränsen på tobak och tobaksrelaterade produkter till 20 år skulle vara ett sätt att minska såväl cannabis- som tobakskonsumtionen bland ungdomar, och med det även skadorna.

Anders Monemar, regionpolitiker (C), Östergötland

Helen Stjerna, generalsekreterare A Non Smoking Generation

Håkan Fransson, drogförebyggare, Öckerö kommun

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt center

Press: Cannabis ingen harmlös drog

Nättidningen Drugnews skriver om en ny svensk kunskapsöversikt om cannabis – världens mest använda illegala drog – som släppts av forskningsrådet Forte. Författarna konstaterar att cannabisbruk är kopplat till flera hälsorisker och sociala problem.

Peter Moilanen, chef för Narkotikapolitiskt Center, kommenterar:
– Kunskapsöversikten är ett viktigt dokument att använda i legaliseringsdebatten. Den visar att cannabis inte är någon hälsokost, utan skadligt och ett hot mot folkhälsan.

Läs hela artikeln i Drugnews här

 

Foto: Sven Liljesson/Drugnews

Debatt: Cannabisinvesteringar

Vi lever i en tid med allt större medvetenhet och kunskap om konsekvenserna av våra val och ett ansvar för hur de påverkar vår omvärld. Vår gemensamma karta är tydligt utpekad i FN:s globala mål, men trots det lockas många till investeringar i motsatt riktning, menar Peter Moilanen, Chef Narkotikapolitiskt Center.

Läs hela debattartikeln i Veckans Affärer här