Analys

Här har vi samlat våra rapporter och PM (NPC reder ut) kring aktuella narkotikapolitiska frågor. Använd dem gärna som underlag för lärande, samtal och diskussion.

NPC reder ut: Fransk narkotikapolitik
NPC reder ut: Norsk ruspolitik
Rapport: Cannabis ur ett barnperspektiv
Rapport: Från löften till verkligen. Effekterna av Kanadas cannabislegalisering.
NPC reder ut: Skolans drogförebyggande arbete
NPC reder ut: Opinionsundersökningar om allmänhetens uppfattning om narkotikalagstiftningen
NPC reder ut: FN-organ om legalisering av cannabis
NPC reder ut: Ökar konsumtionen vid avkriminalisering?
NPC reder ut: Narkotika och miljö
NPC rapport: Cannabisindustrins strategier och metoder
NPC reder ut: Vikten av förebyggande arbete
Rapport: 8 punkter för en bättre narkotikapolitik
NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika
CAN:s rapport: Cannabis och risken för cancer 
NPC reder ut: Om stigmatisering
Rapport: Att förebygga narkotikaproblem. Tidig upptäckt – tidiga insatser.
NPC reder ut: Hur förbudet uppfattas i opinionsundersökningar
NPC Analysis: UN system on drug decriminalization
NPC reder ut: Legaliseringen av cannabis i Kanada och dess effekter
Kortfattad version av rapporten: Legalisering och kommersialisering av cannabis
NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott

Rapport: Legalisering och kommersialisering av cannabis
PM om narkotikadödlighet
Forskare, politiker och praktiker svarar på frågor om narkotikarelaterad dödlighet
NPC reder ut: 112 och överdoser
Rapport: Decriminalisation of Drugs – what can we learn from Portugal?
NPC reder ut: Sveriges narkotikakonsumtion i ett internationellt perspektiv
NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika
NPC reder ut: Vård och behandling
NPC reder ut: Alternativ påföljd
NPC reder ut: Om avloppsmätningar
NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD
Rapport: Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi säga om Portugal?
NPC reder ut: Decriminalization in Europe
NPC reder ut: Förebyggande verksamhet
NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering
NPC reder ut: Omklassificering av cannabis
NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum
Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

NPC reder ut: Norsk rusereform

Norge har under flera år haft en intensiv debatt om landets narkotikapolitik. En debatt som resulterade i en utredning om hur ansvaret och påföljden av narkotikabrott skulle överföras från polis till sjukvården under parollen ”från straff till hjälp”. När utredningen presenterade sin rapport upplevde dock många att förslaget gick för långt och reformen blev nedröstad i Stortinget. Trots att Norge inte ändrat sin narkotikalagstiftning de senaste åren har dock polisens, åklagarens och domstolarnas praxis ändå förändrats till följd av debatten.

Läs och ladda ner rapporten: Norsk rusereform här

NPC reder ut: Fransk narkotikapolitik

Just nu står många länder i Europa inför ett narkotikapolitiskt vägval. Några länder inför nu olika modeller eller pilotförsök för legalisering av cannabis – andra länder satsar istället stort på att få ner tillgången och efterfrågan på narkotika. Frankrike är ett av de sistnämnda.

Den franska regeringen har riktat ett särskilt fokus mot att bekämpa narkotikahandeln. I mars 2023 inledde president Macron en i Frankrike aldrig tidigare sedd insats för att stoppa narkotikahandeln och återupprätta ”republikansk ordning”. President Macron kallade, i samband med detta, narkotikahandel för en ”växande plåga” (franska: ”fléau croissant”), och meddelade att operationen hade som mål att ”förstöra nätverken och droghandeln”. Samtidigt lägger den franska staten en hel del resurser på att vårda de individer som skadas av narkotikaanvändning. Det betyder att Frankrike satsar stora, offentliga medel på reaktiva insatser, inklusive konsultationer för att hantera problematisk cannabisanvändning, psykologiskt stöd och hjälp med att bryta beroenden.

Läs och ladda ner rapporten: Fransk narkotikapolitik här

 

NPC reder ut: Cannabis ur ett barnperspektiv

FN:s barnkonvention är den enda av konventionerna om mänskliga rättigheter som omnämner narkotika. Trots det saknar vi ett tydligt barnrättsperspektiv i narkotikadebatten. I rapporten beskrivs hur barn påverkas av egen användning, men även av deras föräldrars förhållningssätt till cannabis – från graviditeten och genom barndomsåren.

Här görs även en jämförelse med Kanada, som legaliserade cannabis 2018, och där var fjärde förälder idag använder cannabis för så kallat ”rekreationsbruk”. Detta trots vetskapen om att barn som växer upp med föräldrar som använder cannabis har högre risk att bli försummade, exponeras för rök och hamna i akut förgiftning. Något som visar på vikten av ett barnperspektiv i utformningen av narkotikapolitiken.

Läs och ladda ner rapporten: Cannabis ur ett barnperspektiv här

 

Rapport: Från löften till verklighet

När Justin Trudeau argumenterade för legalisering av cannabis inför det kanadensiska valet 2015 gjorde han det med argumentet att det ”är det enda sättet att skydda barnen”. Han vann som bekant valet och tre år senare var legaliseringen ett faktum. Så hur har det gått?

Rapporten visar att fler använder mer, vilket ökar risken för skador och beroende. Att var fjärde förälder i Kanada använder cannabis för ”rekreationsbruk” och att fler barn därmed växer upp med cannabis i hemmet. Den illegala marknaden finns till viss del kvar och en legal skapas, så den totala marknaden är betydligt större än innan. Gängrelaterade mord har inte minskat. Justin Trudeaus argument att legalisera cannabis för att skydda barnen har helt enkelt inte infriats.

Läs och ladda ner rapporten: Från löften till verklighet här

 

NPC reder ut: Skolans drogförebyggande arbete

I en enkätundersökning med svenska grund- och gymnasieskolor som målgrupp har vi ställt frågor om skolornas drogförebyggande arbete. Svaren visar att de flesta skolor har en policy för ANDTS på plats, men att många saknar tillräckliga resurser och kunskap för att genomföra ett generellt förebyggande arbete.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Skolans förebyggande arbete här

 

NPC reder ut: Opinionsundersökningar om allmänhetens uppfattning om narkotikalagstiftningen

Här beskriver vi tendenser inom den allmänna opinionen kring narkotikalagstiftningen, framförallt aspekter av legalisering och avkriminalisering och då speciellt avseende cannabis.

Sammantaget visar de undersökningar vi tittat närmare på att det inte finns något opinionsmässigt stöd för att avskaffa förbudet mot att använda narkotika eller legalisera cannabis. Men tendensen är att den restriktiva hållningen minskar. Större andel, främst av unga, är positiva till liberaliseringar av narkotikalagstiftningen. Opinionen inom EU är generellt mindre restriktiv än i Sverige.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Opinionsundersökningar om allmänhetens uppfattning om narkotikalagstiftningen här

 

NPC reder ut: FN-organ om legalisering av cannabis

Vi sammanfattar två FN-rapporter, med fokus på följder av legalisering. Dessa visar att de syften som legaliseringen förmodades leda till inte har uppnåtts: Varken konsumtion, cannabisrelaterad ohälsa eller brottslighet och olyckor har minskat utan snarare ökat.

Läs och ladda ner NPC reder ut: FN-organ om legalisering av cannabis här

 

NPC reder ut: Ökar konsumtionen vid avkriminalisering?

En fråga som ofta förekommer i debatten är om en avkriminalisering av narkotika skulle öka konsumtionen? Här beskriver vi det oklara läget som råder i frågan, men tittar även närmare på studier som kanske kan ge svar kring politikens inverkan på konsumtionen.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Ökar konsumtionen vid avkriminalisering här

 

NPC reder ut: Narkotika och miljö

Narkotika påverkar miljön på flera olika sätt – både genom odling och produktion, men även vid transporter och rester i avloppsvattnet.

Totalt sett är den odling som är kopplad till narkotika relativt liten i förhållande till jordbrukssektorn i stort, men koldioxidavtrycket för produktionen av exempelvis kokain är ändå avsevärt större per kilo i jämförelse med andra energikrävande grödor, som kaffe, kakao, tomater eller avokado. Den totala påverkan på global nivå är därmed mindre än den lagliga jordbruks- eller läkemedelssektorn, men den kan ha en stor lokal och regional effekt.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Narkotika och miljö här

 

NPC rapport: Cannabisindustrins strategier och metoder

På några år har cannabisindustrin i Nordamerika utvecklats till en kraft som påverkar såväl opinion som politik. Nu riktas intresset mot Europa. I och med Tysklands och Tjeckiens legaliseringsplaner ser industrin en dominoeffekt framför sig och bedömer att marknaden kan tiodubblas på några få år.

I en unik rapport kartlägger rapportförfattaren Staffan Hübinette en framväxande europeisk cannabisindustri och visar vilka metoder industrin använder för att påverka opinion och regelverk i en riktning som kan ge cannabisföretagen maximal avkastning. Genom att också lyfta exempel från andra beroendeindustrier får vi en bild av vad en kommersialisering av cannabis innebär i praktiken.

Läs och ladda ner NPC rapport: Cannabisindustrins strategier och metoder här

 

NPC reder ut: Vikten av förebyggande arbete

Att arbeta förebyggande är en förutsättning för att skapa förändring. Ett brett förebyggande arbete är viktigt för att minska och hålla nere användningen av narkotika – och med tidig upptäckt och effektiva insatser minskar även risken för att människor ska fara illa och utveckla svårare problem.

I vårt PM beskriver vi de insatser som vi anser bör stärkas och utvecklas för att nå en bättre och mer effektiv narkotikapolitik. Dessa förslag är till stor del hämtade ur vår rapport Att förebygga narkotikaproblem (2022) samt den skuggstrategi för ANDTS som 2020 togs fram fram av en rad andra civilsamhällesorganisationer och forskare.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Vikten av förebyggande arbete här

 

Rapport: 8 punkter för en bättre narkotikapolitik

Svensk narkotikapolitik behöver utvecklas. Dödligheten måste minska, vården måste bli bättre och mer tillgänglig. Arbetet med att minska såväl tillgång som efterfrågan måste bli mer effektivt.

I den här rapporten sammanfattar Narkotikapolitiskt Center åtta punkter som vi tror skulle förbättra situationen. Vi tror att insatser som smartare påföljder, god samarit-lag och en systematisk satsning på effektivt förebyggande insatser och tidig upptäckt är exempel på viktiga steg på vägen mot en politik som både minskar skador och användande av narkotika.

Läs och ladda ner Rapport: 8 punkter för en bättre narkotikapolitik här

 

NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika

Narkotikadödligheten har minskat de senaste åren, men nedgången har främst skett bland män, vilket bland annat kan förklaras av minskade fentanylförgiftningar. Orsakerna bakom narkotikadödligheten hos kvinnor ser annorlunda ut och det är därför viktigt att synliggöra kvinnors situation för att få bättre verktyg att förebygga och minska läkemedels- och narkotikaförgiftningar även bland kvinnor.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika här

 

CAN:s rapport: Cannabis och risken för cancer

CAN:s rapport ”Cannabis och risken för cancer – Vad säger aktuell forskning?” (Mats Ramstedt, 2022) visar på brister i de studier som genomförts på området. Det är därmed viktigt att utifrån nuvarande forskningsläge inte införa åtgärder som riskerar att öka konsumtionen av cannabis. Att istället prioritera förebyggande arbete för att hålla nere användandet torde vara en god investering utifrån vad vi i dagsläget känner till, och inte känner till, om cannabisrelaterade skador.

Läs och ladda ner rapporten här

 

NPC reder ut: Om stigmatisering

Ett begrepp som ofta nämns i den narkotikapolitiska debatten är stigma. Ofta tar debatten sitt avstamp i att stigmatiseringen av gruppen människor som är beroende av narkotika kan leda till att de inte vågar söka hjälp och stöd. Men hur ser det egentligen ut? I detta PM tar vi upp frågan om stigmatisering av människor som har ett beroende av narkotika och hur det påverkar livet och möjligheterna att lämna ett beroende – det vill säga återhämtningsprocessen.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Om stigmatisering här

 

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel – men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

 

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel – men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

 

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här

Se rapportförfattaren Pierre Andersson sammanfatta rapporten på 3 min här

 

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel – men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

 

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här

Se rapportförfattaren Pierre Andersson sammanfatta rapporten på 3 min här

 

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel – men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

 

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här

Se rapportförfattaren Pierre Andersson sammanfatta rapporten på 3 min här

 

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel – men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

NPC reder ut: Hur förbudet uppfattas i opinionsundersökningar

Trots att frågan om avkriminalisering lyfts frekvent på debatt- och ledarsidor, speglar det inte den svenska befolkningens åsikt i stort. Ett flertal opinionsundersökningar visar tvärtom att narkotikaförbudet har ett stort stöd i befolkningen – även i den mest tillåtande ålders-gruppen. Flera studier och undersökningar visar dessutom att förbudet verkar ha betydelse för att människor avstår från att testa narkotika.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Hur förbudet uppfattas i opinionsundersökningar här

 

NPC Analysis: UN system on drug decriminalization

Det refereras ofta till FN och vad deras olika organ tycker eller ger rekommendationer kring när det gäller avkriminalisering. Men vad vet vi egentligen om vad FN tycker i frågan? 

Läs och ladda ner NPC Analysis: UN system on drug decriminalization här

 

NPC reder ut: Legaliseringen av cannabis i Kanada och dess effekter

Tre år har gått sedan Kanada legaliserad cannabis och nu börjar data komma som visar vad legaliseringen och de beslut omkom inför den har haft för betydelse på konsumtionen, skadeverkningar och brottslighet. I NPC reder ut: Om legaliseringen i Kanada och dess effekter tittar vi närmare på utvecklingen och lärdomarna från Kanada.

 Läs och ladda ner NPC reder ut: Legaliseringen av cannabis i Kanada och dess effekter här

 

Kortfattad version av rapporten: Legalisering och kommersialisering av cannabis

En kortfattad version av rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay som beskriver vilka effekter som kan hittills kan ses av den legalisering som skett i några länder och delstater de senaste tio åren.

Rapporten visar bland annat att:

  • Nivån på konsumtionen är högre i delstater som legaliserat och en ökning sker redan då diskussionen om en legalisering påbörjas, långt innan ett eventuellt beslut.
  • Den illegala marknaden är fortfarande stor. Legaliseringen skapar två parallella marknader, vilket ger en större marknad totalt.
  • De långsiktiga konsekvenserna för folkhälsan kommer att visa sig först om några decennier, men redan nu står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Läs och ladda ner rapporten här

 

NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott

I narkotikadebatten fokuseras ofta på antalet narkotikabrott i Sverige. Tesen som förs fram är att då 90 procent av alla narkotikabrott är ringa brott, så skulle man vid en avkriminalisering kunna frigöra denna resurs och använda den till annan polisiär verksamhet eller till vård och behandling. Men stämmer tesen? 

 Läs och ladda ner NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott här

 

Rapport: Legalisering och kommersialisering av cannabis

Rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay beskriver vilka effekter som kan hittills kan ses av den legalisering som skett i några länder och delstater de senaste tio åren.

Rapporten visar bland annat att:

  • Nivån på konsumtionen är högre i delstater som legaliserat och en ökning sker redan då diskussionen om en legalisering påbörjas, långt innan ett eventuellt beslut.
  • Den illegala marknaden är fortfarande stor. Legaliseringen skapar två parallella marknader, vilket ger en större marknad totalt.
  • De långsiktiga konsekvenserna för folkhälsan kommer att visa sig först om några decennier, men redan nu står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Läs och ladda ner rapporten här

 

PM om narkotikadödlighet

Psykolog och med. dr. Anna Fugelstad och Ingemar Thiblin, professor i Rättsmedicin, svarar här på de frågor om narkotikadödlighet som NPC sänt till forskare, politiker och praktiker. Nedan finns Fugelstads och Thiblins analys. Övriga svar finns att läsa här.

Läs och ladda ner PM om narkotikadödlighet här

 

Två frågor om narkotikarelaterad dödlighet

Under mars 2021 ställde vi två frågor till forskare, politiker och praktiker – med syfte att ge inspel och perspektiv i frågan om narkotikarelaterad dödlighet. Samtidigt har regeringen aviserat att den i kommande ANDTS-strategin vill ha en nollvision mot narkotikarelaterad dödlighet. Svaren är spännande och visar var bilden av situationen är tydlig och inom vilka områden det behövs bättre underlag och analys för att landa i rätt åtgärder.

Läs och ladda ner Två frågor om narkotikarelaterad dödlighet här

 

NPC reder ut: 112 och överdoser

En person som använt/använder narkotika och som söker vård och behandling eller kontaktar socialtjänst för stöd blir utifrån sekretess inte polisanmäld. När det gäller debatten om narkotikarelaterade överdoser lyfts dock ofta exempel om personer som ringt 112 och i samband med det blir polisanmälda.

Frågan är vad SOS Alarm och polisregionerna själva säger om hur vanligt det är att polis följer med ambulans vid överdoser och vilken praxis en polis har att agera på plats? Vi har i vårt NPC reder ut ställt frågor kring detta till landets polisregioner och svaren kan sammanfattas med att statistik på området saknas, att det ser olika ut och att det tycks inte finnas några generella riktlinjer.

En lösning på detta kan vara att utreda en så kallad ”God samarit-lag” där polis vid vissa tillfällen tydligt vet att de i första hand ska rädda liv och inte bötfälla, vilket kanske kan bidra till att än fler kontaktar 112.

Läs och ladda ner NPC reder ut: 112 och överdoser här

 

Rapport: Decriminalisation of Drugs – what can we learn from Portugal?

Det pågår en intensiv debatt i både Sverige och Norge om hur vi bibehålla en låg narkotikakonsumtion och minska dödligheten – och förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare.

Ganska ofta refereras det till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001. Vi tog därför, för ett år sedan, fram en rapport där vi tittade närmare på exemplet Portugal. Då intresset är stort för frågan även i andra länder, har vi nu valt att göra en översättning av rapporten till engelska.

Rapportens skribent, Pierre Andersson, beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Läs och ladda ner rapporten: Decriminalisation of Drugs – what can we learn from Portugal? här

 

NPC reder ut: Sveriges narkotikakonsumtion i ett internationellt perspektiv

I debatten lyfts ofta att den svenska narkotikapolitiken bidragit till att Sverige internationellt sett har en låg konsumtion av narkotika. Vi försöker här att reda ut detta genom att jämföra konsumtionsnivån i olika länder., utifrån den senaste uppmätta prevalensen. Vi har även gjort en jämförelse mellan prevalens och respektive lands lagstiftning kring eget innehav och/eller bruk av narkotika. Fram träder då ett mönster där merparten av de länder som har förbud generellt har lägre konsumtion medan de länder som avkriminaliserat har högre konsumtion.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Sveriges narkotikakonsumtion i ett internationellt perspektiv här

 

NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika

FN:s konvention för barnets rättigheter är nu lag i Sverige, vilket ställer än högre krav på efterlevnad. Men på vilka sätt har konventionen bäring på narkotikafrågan?

Barnkonventionen är den enda av konventionerna om mänskliga rättigheter som explicit omnämner narkotika. Det görs i artikel 33 som handlar om barns rätt till skydd mot olaglig användning av narkotika och att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med narkotika. Även de vägledande principerna för barnkonventionen; att barnets bästa alltid ska beaktas och att varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling har bäring på frågan. Trots det saknas ofta ett tydligt barnrättsperspektiv i narkotikadebatten.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika här

 

NPC reder ut: Vård och behandling

En ständigt återkommande fråga i den narkotikapolitiska debatten är vikten av vård och behandling och behovet av att satsa mer på beroendevård. Men hur ser det egentligen ut idag? Söker sig personer i behov till vården? Och var ligger utmaningarna?

Vår genomgång visar att antalet som vårdats eller behandlats i Sverige under de senaste tio till tjugo åren ökat samt att de som avlidit på grund av överdoser varit välkända av de offentliga instanserna. Utmaningen tycks därmed i första hand inte vara att få personer att komma till vård och behandling., utan att förvalta det förtroende som en ökning av antalet personer som söker vård och behandling innebär.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Vård och behandling här

 

NPC reder ut: Alternativ påföljd

I Sverige har vi länge värderat möjligheten till tidig upptäckt av dem som använder narkotika. Syftet är att ge behandling eller annat stöd för att sluta använda narkotika och därmed minska skador och lidande för både enskild, närstående och samhälle.

Ett verktyg för tidig upptäckt, förutom exempelvis socialtjänst, elevhälsa eller drogtester på arbetsplatsen, är polisens möjligheter att göra drogtester eller upptäcka innehav av narkotika, så kallat ringa bruk eller innehav. Det för idag med sig att personer får böter och prick i belastningsregistret. Frågan är om böter är det bästa verktyget för att motivera människor till behandling eller andra stödinsatser?

Läs och ladda ner NPC reder ut: Alternativ påföljd här

 

NPC reder ut: Om avloppsmätningar

Att använda avloppsmätningar för att kunna följa konsumtionsnivå av narkotika och typ av använda preparat har blivit allt vanligare. Men hur går mätningarna till och vilka resultat kan man förvänta sig?

Läs och ladda ner NPC reder ut: Om avloppsmätningar här

 

NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD

Vi läser om det som läkemedel och vi ser det i annonser för hälsokostpreparat, hudkrämer, tamponger och make up, i matlagningsprogram på Netflix och i kända influencers sociala medier. Det talas om CBD-olja och om medicinsk cannabis. Men vad betyder det egentligen?

Här försöker vi att reda ut begreppen i snårig djungel av lagstiftning, läkemedel och ren cannabusiness.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD här

 

Rapport: Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi lära av Portugal?

Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

 

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här

Se rapportförfattaren Pierre Andersson sammanfatta rapporten på 3 min här

 

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel – men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]

Rapport: Att förebygga narkotikaproblem. Tidig upptäckt – tidiga insatser.

Rapporten visar hur lokal samverkan kan bidra till minskade narkotikarelaterade problem och ökad trygghet. Det sker inte snabbt och enkelt, men med ett kontinuerligt och långsiktigt arbete är det tydligt att det ger resultat, på många plan.

I rapporten ges röst till dem som sällan hörs i debatten; kommunala samordnare, polis, skolkuratorer, fältarbetare, behandlingspersonal och personer med erfarenheter av eget beroende. Människor som möter och hanterar frågan varje dag. Som ser var glappen och utmaningarna finns och varför arbetet ibland fallerar, men även vilka resultat de kan nå när insatserna lyckas.

Läs och ladda ner rapporten här

 

NPC reder ut: Hur förbudet uppfattas i opinionsundersökningar

Trots att frågan om avkriminalisering lyfts frekvent på debatt- och ledarsidor, speglar det inte den svenska befolkningens åsikt i stort. Ett flertal opinionsundersökningar visar tvärtom att narkotikaförbudet har ett stort stöd i befolkningen – även i den mest tillåtande ålders-gruppen. Flera studier och undersökningar visar dessutom att förbudet verkar ha betydelse för att människor avstår från att testa narkotika.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Hur förbudet uppfattas i opinionsundersökningar här

 

NPC Analysis: UN system on drug decriminalization

Det refereras ofta till FN och vad deras olika organ tycker eller ger rekommendationer kring när det gäller avkriminalisering. Men vad vet vi egentligen om vad FN tycker i frågan? 

Läs och ladda ner NPC Analysis: UN system on drug decriminalization här

 

NPC reder ut: Legaliseringen av cannabis i Kanada och dess effekter

Tre år har gått sedan Kanada legaliserad cannabis och nu börjar data komma som visar vad legaliseringen och de beslut omkom inför den har haft för betydelse på konsumtionen, skadeverkningar och brottslighet. I NPC reder ut: Om legaliseringen i Kanada och dess effekter tittar vi närmare på utvecklingen och lärdomarna från Kanada.

 Läs och ladda ner NPC reder ut: Legaliseringen av cannabis i Kanada och dess effekter här

 

Kortfattad version av rapporten: Legalisering och kommersialisering av cannabis

En kortfattad version av rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay som beskriver vilka effekter som kan hittills kan ses av den legalisering som skett i några länder och delstater de senaste tio åren.

Rapporten visar bland annat att:

  • Nivån på konsumtionen är högre i delstater som legaliserat och en ökning sker redan då diskussionen om en legalisering påbörjas, långt innan ett eventuellt beslut.
  • Den illegala marknaden är fortfarande stor. Legaliseringen skapar två parallella marknader, vilket ger en större marknad totalt.
  • De långsiktiga konsekvenserna för folkhälsan kommer att visa sig först om några decennier, men redan nu står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Läs och ladda ner rapporten här

 

NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott

I narkotikadebatten fokuseras ofta på antalet narkotikabrott i Sverige. Tesen som förs fram är att då 90 procent av alla narkotikabrott är ringa brott, så skulle man vid en avkriminalisering kunna frigöra denna resurs och använda den till annan polisiär verksamhet eller till vård och behandling. Men stämmer tesen? 

 Läs och ladda ner NPC reder ut: Resurser för ringa narkotikabrott här

 

Rapport: Legalisering och kommersialisering av cannabis

Rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay beskriver vilka effekter som kan hittills kan ses av den legalisering som skett i några länder och delstater de senaste tio åren.

Rapporten visar bland annat att:

  • Nivån på konsumtionen är högre i delstater som legaliserat och en ökning sker redan då diskussionen om en legalisering påbörjas, långt innan ett eventuellt beslut.
  • Den illegala marknaden är fortfarande stor. Legaliseringen skapar två parallella marknader, vilket ger en större marknad totalt.
  • De långsiktiga konsekvenserna för folkhälsan kommer att visa sig först om några decennier, men redan nu står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Läs och ladda ner rapporten här

 

PM om narkotikadödlighet

Psykolog och med. dr. Anna Fugelstad och Ingemar Thiblin, professor i Rättsmedicin, svarar här på de frågor om narkotikadödlighet som NPC sänt till forskare, politiker och praktiker. Nedan finns Fugelstads och Thiblins analys. Övriga svar finns att läsa här.

Läs och ladda ner PM om narkotikadödlighet här

 

Två frågor om narkotikarelaterad dödlighet

Under mars 2021 ställde vi två frågor till forskare, politiker och praktiker – med syfte att ge inspel och perspektiv i frågan om narkotikarelaterad dödlighet. Samtidigt har regeringen aviserat att den i kommande ANDTS-strategin vill ha en nollvision mot narkotikarelaterad dödlighet. Svaren är spännande och visar var bilden av situationen är tydlig och inom vilka områden det behövs bättre underlag och analys för att landa i rätt åtgärder.

Läs och ladda ner Två frågor om narkotikarelaterad dödlighet här

 

NPC reder ut: 112 och överdoser

En person som använt/använder narkotika och som söker vård och behandling eller kontaktar socialtjänst för stöd blir utifrån sekretess inte polisanmäld. När det gäller debatten om narkotikarelaterade överdoser lyfts dock ofta exempel om personer som ringt 112 och i samband med det blir polisanmälda.

Frågan är vad SOS Alarm och polisregionerna själva säger om hur vanligt det är att polis följer med ambulans vid överdoser och vilken praxis en polis har att agera på plats? Vi har i vårt NPC reder ut ställt frågor kring detta till landets polisregioner och svaren kan sammanfattas med att statistik på området saknas, att det ser olika ut och att det tycks inte finnas några generella riktlinjer.

En lösning på detta kan vara att utreda en så kallad ”God samarit-lag” där polis vid vissa tillfällen tydligt vet att de i första hand ska rädda liv och inte bötfälla, vilket kanske kan bidra till att än fler kontaktar 112.

Läs och ladda ner NPC reder ut: 112 och överdoser här

 

Rapport: Decriminalisation of Drugs – what can we learn from Portugal?

Det pågår en intensiv debatt i både Sverige och Norge om hur vi bibehålla en låg narkotikakonsumtion och minska dödligheten – och förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare.

Ganska ofta refereras det till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001. Vi tog därför, för ett år sedan, fram en rapport där vi tittade närmare på exemplet Portugal. Då intresset är stort för frågan även i andra länder, har vi nu valt att göra en översättning av rapporten till engelska.

Rapportens skribent, Pierre Andersson, beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Läs och ladda ner rapporten: Decriminalisation of Drugs – what can we learn from Portugal? här

 

NPC reder ut: Sveriges narkotikakonsumtion i ett internationellt perspektiv

I debatten lyfts ofta att den svenska narkotikapolitiken bidragit till att Sverige internationellt sett har en låg konsumtion av narkotika. Vi försöker här att reda ut detta genom att jämföra konsumtionsnivån i olika länder., utifrån den senaste uppmätta prevalensen. Vi har även gjort en jämförelse mellan prevalens och respektive lands lagstiftning kring eget innehav och/eller bruk av narkotika. Fram träder då ett mönster där merparten av de länder som har förbud generellt har lägre konsumtion medan de länder som avkriminaliserat har högre konsumtion.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Sveriges narkotikakonsumtion i ett internationellt perspektiv här

 

NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika

FN:s konvention för barnets rättigheter är nu lag i Sverige, vilket ställer än högre krav på efterlevnad. Men på vilka sätt har konventionen bäring på narkotikafrågan?

Barnkonventionen är den enda av konventionerna om mänskliga rättigheter som explicit omnämner narkotika. Det görs i artikel 33 som handlar om barns rätt till skydd mot olaglig användning av narkotika och att barn utnyttjas i den olagliga framställningen av och handeln med narkotika. Även de vägledande principerna för barnkonventionen; att barnets bästa alltid ska beaktas och att varje barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling har bäring på frågan. Trots det saknas ofta ett tydligt barnrättsperspektiv i narkotikadebatten.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Barnkonventionen och narkotika här

 

NPC reder ut: Vård och behandling

En ständigt återkommande fråga i den narkotikapolitiska debatten är vikten av vård och behandling och behovet av att satsa mer på beroendevård. Men hur ser det egentligen ut idag? Söker sig personer i behov till vården? Och var ligger utmaningarna?

Vår genomgång visar att antalet som vårdats eller behandlats i Sverige under de senaste tio till tjugo åren ökat samt att de som avlidit på grund av överdoser varit välkända av de offentliga instanserna. Utmaningen tycks därmed i första hand inte vara att få personer att komma till vård och behandling., utan att förvalta det förtroende som en ökning av antalet personer som söker vård och behandling innebär.

Läs och ladda ner NPC reder ut: Vård och behandling här

 

NPC reder ut: Alternativ påföljd

I Sverige har vi länge värderat möjligheten till tidig upptäckt av dem som använder narkotika. Syftet är att ge behandling eller annat stöd för att sluta använda narkotika och därmed minska skador och lidande för både enskild, närstående och samhälle.

Ett verktyg för tidig upptäckt, förutom exempelvis socialtjänst, elevhälsa eller drogtester på arbetsplatsen, är polisens möjligheter att göra drogtester eller upptäcka innehav av narkotika, så kallat ringa bruk eller innehav. Det för idag med sig att personer får böter och prick i belastningsregistret. Frågan är om böter är det bästa verktyget för att motivera människor till behandling eller andra stödinsatser?

Läs och ladda ner NPC reder ut: Alternativ påföljd här

 

NPC reder ut: Om avloppsmätningar

Att använda avloppsmätningar för att kunna följa konsumtionsnivå av narkotika och typ av använda preparat har blivit allt vanligare. Men hur går mätningarna till och vilka resultat kan man förvänta sig?

Läs och ladda ner NPC reder ut: Om avloppsmätningar här

 

NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD

Vi läser om det som läkemedel och vi ser det i annonser för hälsokostpreparat, hudkrämer, tamponger och make up, i matlagningsprogram på Netflix och i kända influencers sociala medier. Det talas om CBD-olja och om medicinsk cannabis. Men vad betyder det egentligen?

Här försöker vi att reda ut begreppen i snårig djungel av lagstiftning, läkemedel och ren cannabusiness.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Medicinsk cannabis och CBD här

 

Rapport: Avkriminalisering av narkotika – vad kan vi lära av Portugal?

Just nu pågår en intensiv debatt i Sverige om hur vi kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Regeringen har presenterat ett antal åtgärder och ytterligare förslag på insatser kommer från debattörer, civilsamhället, forskare och beslutsfattare. Ganska ofta refereras det då till Portugal som ett exempel på ett land med en lyckad narkotikapolitik och i debatten tillskrivs de goda resultaten den avkriminalisering landet genomförde 2001.

Vi har valt att ta fram denna rapport just utifrån att vi vill lära oss mer av exemplet Portugal. Vilka insatser har de genomfört och vilka har gett goda resultat?

 

Skribenten bakom rapporten, Pierre Andersson, har genomfört intervjuer på plats i Lissabon och tagit del av det som publicerats om Portugals narkotikapolitik i vetenskapliga tidskrifter. 

Rapporten beskriver hur Portugals reformer 2001 omfattade långt fler insatser än slopade straff för bruk och mindre innehav av narkotika. Framförallt inkluderade de stora satsningar på snabb och bra behandling och en god samordning mellan olika vårdinsatser. Något som sannolikt bidragit till att färre människor hamnat i beroende och minskat antalet dödsfall.

Ladda ner rapporten här

Se rapportförfattaren Pierre Andersson sammanfatta rapporten på 3 min här

 

NPC reder ut: Decriminalization in Europe

Det pågår en intensiv debatt om hur vi på bästa sätt kan minska konsumtionen och dödligheten av narkotika. Inte alltför sällan lyfts avkriminalisering som en möjlig metod av komma åt problemen och nästan alltid hänvisas då till Portugal eller Nederländerna. Däremot är det sällan man hör något om de övriga europeiska länder som också avkriminaliserat. Siffror, uppgifter och slutsatser florerar i debatten och används som underlag för politiska utspel – men vet vi egentligen hur ser situationen ser ut?

Detta PM sammanfattar situationen i tio länder i Europa som avkriminaliserat narkotika. Vi har här exkluderat Portugal och Nederländerna, men istället valt att göra en fördjupad rapport om Portugal (läs rapporten: Avkriminalisering av narkotika. Vad kan vi lära av Portugal här) då det på många sätt är ett intressant land att följa.

Vi har skrivit detta med syftet att få en bättre överblick och kunna jämföra lagstiftningen mellan länderna, men även för att följa hur konsumtionsnivån och den narkotikarelaterade dödligheten i respektive land förändrats efter att de avkriminaliserat.

 

Några slutsatser är väldigt tydliga: Det är alltid svårt att göra jämförelser mellan länder, då rapporteringen sker med olika frekvens och skilda mätmetoder. Vi ser även att definitionen av avkriminalisering skiljer sig kraftigt åt mellan länderna. Bland de länder som avkriminaliserat visar några på en minskning av konsumtion och dödlighet och andra på en uppgång av desamma. Att dra lättvindiga slutsatser om avkriminalisering som metod är därmed inte möjligt. Däremot är det intressant att se närmare på vad andra insatser inom förebygg, vård och behandling har gett för resultat i andra länder och vad vi kan lära av dem.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Decriminalization in Europe här

 

NPC reder ut: Förebyggande verksamhet

I narkotikadebatten nämns ofta begreppet förebyggande verksamhet. Ibland uttryckt som något viktigt som måste stärkas och ibland som en del av en politik som inte haft avsedd effekt. Men hur ser egentligen den nuvarande satsningen på förebyggande verksamhet ut? Folkhälsomyndighetens senaste rapport visar på stora brister i både resurser, struktur och samordning – ett arbete som skulle kunna ge stora förändringar i utvecklingen med annan prioritering.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Förebyggande verksamhet här 

 

NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering

De argument för en avkriminalisering som framförs i debatten är främst att det skulle minska narkotikadödligheten men även minska gängvåld och narkotikarelaterad kriminalitet. Att Sverige har en hög narkotikarelaterad dödlighet och stora problem med gängvåld och skjutningar har setts som ett bevis för att den nuvarande narkotikapolitiken misslyckats och behöver reformeras. Den väg och modell som Portugal valt har då, av dem som förespråkar en avkriminalisering, setts som ett alternativ som även Sverige borde pröva.

Frågan är då vilka effekter en avkriminalisering har och om den leder till minskad dödlighet och minskat gängvåld och kriminalitet?

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Effekter av avkriminalisering här

 

 

 

NPC reder ut: Omklassificering av cannabis

Under ”Single Convention on Narcotic Drugs” klassificeras narkotika i fyra olika klasser. Cannabis ligger i dag under både ”Schedule I” och ”Schedule IV”. WHO:s expert-kommitté föreslår nu att cannabis tas bort från ”Schedule IV” men blir kvar under Schedule I, tillsammans med bland annat kokain, heroin, morfin och opium och att det därmed fortfarande är kontrollerat under narkotikakonventionerna. Skillnaderna mellan dessa två klasser är inte så stora, då konventionen även under Schedule I säger att eventuell tillverkning och handel måste regleras och att exempelvis innehav (utan särskilt tillstånd) ska förbjudas.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Omklassificering av cannabis här

 

NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum

Det finns relativt god evidens för att drogkonsumtionsrum ger möjlighet att nå och skapa kontakt med marginaliserade grupper och att rummen minskar riskbeteendet hos de personer som använder dem. Däremot finns inte samma evidens för att insatsen bidrar till minskad dödlighet, vilket ofta framförs som det främsta argumentet.

Drogkonsumtionsrum kräver i praktiken att användaren har daglig närhet till rummet. Utifrån målet om en likvärdig vård skulle rum då krävas på ett stort antal platser i landet, vilket blir en mycket kostsam åtgärd.

Det behövs både insatser för att förebygga narkotikaanvändning och ge människor som hamnar i beroende stöd att komma ur detsamma – och resurserna för detta är begränsade. Mot bakgrund av en svag evidens för att drogkonsumtionsrum ger de resultat som behövs för att minska användningen och dödligheten av narkotika, ser vi inte att det är här resurserna ska satsas. Istället menar vi att det finns ett stort behov av förebyggande insatser, inklusive tidig upptäckt, och en väl fungerande vårdkedja som kan ge stöd i ett tidigt skede och genom bra vård och behandling skapa förutsättningar att komma ur ett beroende.

Läs och ladda ner hela NPC reder ut: Drogkonsumtionsrum här

 

Rapport: Sveriges höga narkotikadödlighet. Vad beror den på och vad kan göras?

 

Ska vi få ner den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige måste vi först veta varför vi befinner oss där vi är. Denna rapport från Narkotikapolitiskt Center sammanfattar det aktuella läget och diskuterar möjliga vägar framåt, men visar även på svårigheterna i att hitta orsaker och mäta dödlighet så att den kan jämföras över tid och mellan länder.

Rapportförfattaren Pelle Olsson konstaterar att svaret på varför dödligheten ökat knappast finns i konsumtionsförbudet. Det har gällt i 30 år, medan en stor ökning av antalet dödsfall började år 2006. Ökningen tycks istället ha att göra med förskrivningen av metadon och buprenorfin samt smärtstillande läkemedel. För att få ner dödstalen krävs därför en rad olika åtgärder som en strikt reglering av illegal narkotika och narkotiska läkemedel, förebyggande insatser och ett utbud av hjälpinsatser för människor med missbruksproblem.

Rapportförfattare är journalisten och författaren Pelle Olsson på uppdrag av Narkotikapolitiskt Center. Pelle har länge bevakat narkotikapolitiska frågor, både som redaktör för tidningen Narkotikafrågan och i ett flertal böcker.

Läs och ladda ner rapporten Sveriges höga narkotikadödlighet här

 

[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]