Narkotikakonferens som gav eko i media

Tillsammans med en rad andra organisationer var NPC medarrangörer till konferensen Drug Policy for the Future. En konferens där svenska och internationella forskare och praktiker lyfte både narkotikapolitik, förebyggande insatser och vikten av stöd vid recovery. 

Konferensen öppnades av Lena Hallengren (S) och bland talarna fanns forskare Bertha Madras från Harvard på plats för att beskriva hur cannabis idag har en betydligt högre THC-halt än tidigare och därmed kan ge större skador. Något som Sveriges Radio rapporterade från konferensen. Bertha beskrev även hur den nya utvecklingen av hallucinogena droger i USA följer precis samma mönster som förskrivningen och marknadsföringen av opioider och cannabis.

Att lära av varandra i både politik och metoder är viktigt och under konferensen berättade Ain Peil, Nationell drogsamordnare i Estland, hur de lyckats få ner sin höga narkotikadödlighet. Matej Kosir från Slovenien lyfte behovet av att stärka de positiva faktorerna och minska riskfaktorerna i ett barns liv och Stig-Erik Sörheim från Norge gav en bild av de kommersiella krafternas betydelse för  legaliseringskampanjen i Europa. Även medarbetare från NPC bidrog med föreläsningar kopplade till våra rapporter om tidig upptäckt, Portugals narkotikainsatser och cannabisindustrins metoder och strategier.

Medieinslag från konferensen:

Lyssna på inslaget i Sveriges Radio P1 

Inslag i Sveriges Radio P3

Artikel om Bertha Madras om högre halt av THC i dagens cannabis

Artikel om Bertha Madras om hallucinogener

Artikel om Ali Peil och Estlands narkotikadödlighet

Artikel om Matej Kosir och tidigt förebyggande arbete

Artikel om Stig-Erik Sörheim om kommersiella krafter för legalisering

NPC reder ut: Kvinnor och narkotika

Narkotikadödligheten har minskat de senaste åren, men nedgången har främst skett bland män, vilket bland annat kan förklaras av minskade fentanylförgiftningar. Orsakerna bakom narkotikadödligheten hos kvinnor ser annorlunda ut och det är därför viktigt att synliggöra kvinnors situation för att få bättre verktyg att förebygga och minska läkemedels- och narkotikaförgiftningar även bland kvinnor. 

I vårt PM, NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika ger vi en kort lägesbild av kvinnors dödlighet och användning av läkemedel och narkotika i relation till smärta, hemlöshet, psykisk ohälsa samt mäns våld mot kvinnor – med fokus på vuxna kvinnor och på sekundär- och tertiärprevention. 

Det finns ett stort behov av insatser som kan bidra till en ökad kompetens hos dem som möter kvinnor och hbtqia+ personer med beroende. Vi ser bland annat att följande insatser kan förbättra situationen för dessa grupper:

  • Ge ökade resurser till forskning och annan kunskap för att undersöka varför beroendesjukvården är så ojämlik och ojämställd. Vi utgår från att utredningen är början på denna kunskapsinhämtning som sedan bör fortsätta systematiskt framöver.
  • Inkludera hbtqia+ i utredningen. Just nu nämns inte denna grupp i kommitéedirektivet för Narkotikautredningen trots att de, enligt bland annat Socialstyrelsen, löper större risk än befolkningen i övrigt att utveckla ett beroende.
  • De som använder narkotika har olika behov och erfarenheter, därför behöver den kunskapen vara del i sjukvårdsutbildningar och i utbildningar hos de som möter kvinnor och hbtqia+ personer med samsjuklighet och beroendeproblematik. 
  • Alla som söker stöd för beroende ska få frågor och stöd kring våldsutsatthet. Särskilt kvinnor och transpersoner där en stor majoritet utsätts för fysiskt och psykiskt våld. 
  • Kvinnor använder mer smärtstillande preparat än män, samtidigt saknas tillräcklig forskning på området. Det är därmed viktigt att perspektiv kring smärta och smärtsjukvård inkluderas i narkotikautredningen.

Läs NPC reder ut: Om kvinnor och narkotika här

Webbinarium: Kvinnor och narkotika

Kvinnor och narkotika – ett samtal om smärta, läkemedel och överdoser
TORSDAG 31 mars kl 14.30-15.30

Under perioden 2006–2019 sågs en uppgång av dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftningar bland personer 15 år och äldre. Från 2015 vände dödligheten bland män nedåt, medan den fortsatte att öka bland kvinnor. Så vad beror det på? Glöms kvinnor bort i det narkotikaförebyggande arbete? Och vilken roll har psykiatrin, vården kring smärtlindring och det våldsförebyggande arbetet när det gäller att främja flickor och kvinnors hälsa och förebygga överdoser?

Medverkande:
Agnes Arpi, frilansjournalist. Agnes har bland annat skrivit en text om kvinnor, smärta och stigma för tidningen Alkohol och Narkotika.

Lotten Sunna, ordförande för föreningen Utan skyddsnät och styrelseledamot för KSAN (Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor).

Farida Al-Abani från NPC modererar samtalet.

Anmäl dig här: https://simplesignup.se/event/190130

Analys: Narkotikafrågan allt hetare på agendan

Ett år till ända och narkotikafrågan tycks komma högre upp på den politiska agendan. Bra då såväl dödlighet som konsumtion behöver minska. Däremot tycks mycket av det som förs fram i debatten inte stämma eller sakna perspektiv, skriver Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt center, i en analys i nättidningen Drugnews.

Läs artikeln här

Webbinarium: Varför dör så många i opioidöverdoser, trots kontakt med sjukvård och andra offentliga instanser?

Webbinarium 25 november kl 14.30-15.30

Varför dör så många i opioidöverdoser, trots kontakt med sjukvård och andra offentliga instanser?

Avlidna i överdoser är oftast kända av myndigheterna, visar en studie gjord i Skåne av Malmö universitet. Hela 9 av 10 som dött i en överdos av opioider hade varit i kontakt med det offentliga under sitt sista levnadsår, varav 75 procent inom sjukvården. Uppenbarligen var inte den kontakten tillräcklig för att rädda liv.
Vi bjuder in Lisa Andersson som är nydisputerad från Malmö universitet och som berättar mer om studien och vilka slutsatser man kan dra av den.
Farida al-Abani från NPC modererar samtalet.
Anmäl dig här: https://simplesignup.se/event/185083
Läs mer:
https://www.svt.se/…/missbruksbehandlingen-skulle-radda
https://www.vetenskaphalsa.se/avlidna-i-overdoser-oftast…/

Webbinarium om narkotikadödligheten

Hur ser narkotikadödligheten ut i Sverige och hur får vi ner den?
Att Sverige över tid haft en ökad narkotikadödlighet är ett faktum, även om den har minskat de senaste åren. Men hur ser trenden ut som helhet och mellan olika grupper i samhället? Och varför kan vi inte säga att Sverige har högst dödlighet i Europa även om vi läser det i media? Vad beror dödligheten på och hur får vi ner den? Se Peter Moilanen, chef Narkotikapolitiskt Center, medverkan från Sverige mot narkotika 2021.

 

Rapportsläpp: Legalisering och kommersialisering av cannabis

Vi lanserar idag rapporten Legalisering och kommersialisering av cannabis: Lärdomar från USA, Kanada och Uruguay. Under arbetet med rapporten har information och data inhämtats från de länder och delstater som genomfört legalisering, men rapportförfattaren har även varit på plats i Colorado och British Columbia. 

Rapporten visar bland annat att:

  • Nivån på konsumtionen är högre i delstater som legaliserat och en ökning sker redan då diskussionen om en legalisering påbörjas, långt innan ett eventuellt beslut.
  • Den illegala marknaden är fortfarande stor. Legaliseringen skapar två parallella marknader, vilket ger en större marknad totalt.
  • De långsiktiga konsekvenserna för folkhälsan kommer att visa sig först om några decennier, men redan nu står det klart att en legalisering medför betydande skadeverkningar.

Läs och ladda ner rapporten här

Läs vår artikel på DN Debatt här

Replik: Vi har mer att lära om kvinnor och missbruk

Idag skriver vi replik i Aftonbladet på Socialstyrelsens debattinlägg kring kvinnors missbruk. Socialstyrelsen lyfter där den rapport de tagit fram kring frågan och vi delar mycket av deras analys. Det är glädjande att den narkotikarelaterade dödligheten går ner bland män med djupt oroande att den ökat bland kvinnor.

Det talar för att det inom sjukvården behöver göras en översyn inklusive hela vårdkedjan, där vi inte får glömma bort kvinnorna. Där är den pågående samsjuklighetsutredningen är en viktig pusselbit.

Vi ser också att behovet av bättre kunskap om narkotikarelaterad dödlighet generellt och för kvinnor specifikt måste prioriteras, om vi på allvar ska få till effektiva insatser som kan leda till en minskad dödlighet.

Läs debattartikeln i Aftonbladet här.

PM om narkotikadödlighet

Psykolog och med. dr. Anna Fugelstad och Ingemar Thiblin, professor i Rättsmedicin, svarar här på de frågor om narkotikadödlighet som NPC sänt till forskare, politiker och praktiker. Nedan finns Fugelstads och Thiblins analys. Övriga svar finns att läsa här.

Inledning
Narkotikapolitiskt Center har skickat ut två frågor som narkotikadödsfall till en rad forskare och politiker. Den första frågan utgår från offentlig statistik från Socialstyrelsen och ECNN och lyder:
Varför minskar den narkotikarelaterade dödligheten efter 2015 och bara för män och inte för kvinnor? 

Den andra frågan gäller dödligheten som bör sänkas och lyder:
Vad behövs för att få ner den dödligheten?

Syftet med detta PM är att utifrån olika register och statistikkällor (samt aktuella studier) ge ett underlag som kan bidra till att besvara dessa frågor. 

Olika statistikkällor och register över narkotikarelaterade dödsfall
All information om olika trender när det gäller narkotikadödsfall – om dödsfallen ökar eller minskar kommer från olika register och statistikkällor som alla har sina fördelar och begränsningar.

Fram till och med 2014 fanns tre officiella ”register” över narkotikarelaterade dödsfall i Sverige:

Socialstyrelsens dödsorsaksregister hade en narkotikaserie som utgick från ett antal diagnoskoder, så kallade ICD-koder, som klassificerats som narkotikarelaterade.

Det register som förvaltades av det europeiska narkotikaobservatoriet ECNN (EMCDDA) utgick från ungefär samma ICD-koder som Socialstyrelsen i sin statistikserie men tog endast med underliggande dödsorsaker, då många länder saknade bidragande diagnoser i sina dödsorsaksregister. 

Tills sist fanns det rättsmedicinskt baserade ”registret” Toxreg som utgick från de rättsmedicinska databaserna och byggde på toxikologiska uppgifter om läkemedel och illegala droger.

Trots att de byggde på olika uppgifter gav de tre registren påfallande lika trender, men ECNN som enbart utgick från underliggande dödsorsaker hade färre dödsfall. 

Fig 1 

 

Av de tre ovanstående ”registren” återstår idag endast det från ECNN . 

Dödsorsaksregistrets narkotikaserie har ersatts av den nuvarande redovisning om läkemedel- och narkotikaförgiftningar. Ett problem med redovisningen är den inte enbart omfattar narkotikadödsfall. Därför används den inte så ofta för att redovisa narkotikastatistik. Istället hänvisar man till statistiken från ECNN eftersom den enbart omfattar narkotikarelaterade dödsfall. 

Toxreg var ursprungligen tänkt att vara ett register som skulle förvaltas av Socialstyrelsen. Efter många års utvecklingsarbete uppdagades att Socialstyrelsen saknade legal tillgång till data från de rättsmedicinska databaserna, vilket medförde att registret lades ner. 

Idag kan Toxreg delvis ersättas utifrån data från ett forskningsregister på Karolinska Institutet som bygger på samma princip att när det gäller att ta fram olika droggrupper men gäller endast förgiftningsdödsfall.  

Grunden för forskningsregistret är ett flerårigt projekt finansierat av Forte (forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd) och som syftar till att besvara frågan ”varför ökar narkotikadödsfallen efter 2006? I år avslutas den sista rapporten inom projektet och därefter läggs forskningsregistret ner. 

Fig 2 

Jämförelse av Socialstyrelsens nya index över läkemedels- och narkotikaförgiftningar med ECNN/EMCDDA och ett utdrag över förgiftningsdödsfall med förekomst av opioider från forskningsregistret.

Här har alla uttagen gjorts för hela befolkningen över 15 år för att uppgifterna skall bli jämförbara med Socialstyrelsens register.

Forskningsregister över opioidförgiftningar
Forskningsregistret utgår från uppgifter från de rättsmedicinska databaserna som omfattar cirka 95 %  av alla personer med förgiftning som underliggande dödsorsak enligt dödsorsaksregistret. Från databaserna hämtas bland annat uppgifter om illegala droger, läkemedel och alkohol. Metoden för att ta fram olika droggrupper är ungefär den samma som tidigare Toxreg och överensstämmer i stort med den metod som nordiska rättskemisterna använder i sina gemensamma rapporter. 

För alla personer som var mantalsskrivna i Sverige återfinns personnumret i de rättsmedicinska databaserna. På så sätt kan dödsfallen från databaserna kopplas till data från olika befolkningsregister som dödsorsaksregistret, patientregistret och läkemedelsregistret.  

I dag omfattar uppgifterna i forskningsregistret samtliga rättsmedicinskt undersökta dödsfall från 1997 och framåt, men fokus gäller främst förgiftningar med opioider under perioden 2006 till 2018 och informationen kommer främst ifrån följande källor:

  • Rättsmedicinska databaserna om toxikologi illegala droger läkemedel och alkohol.
  • Dödsorsaksregistret om dödsorsak, dödssätt, kön, ålder, kommuntyp och födelseland. 
  • Läkemedelsregistret om förskrivningar av olika läkemedel.
  • Patientregistret om vård med exempelvis med beroendediagnos

Fig 3 

Utvecklingen av förgiftningar med olika opioider. Gruppen ”andra opioider” omfattar främst Dextropropoxifen som utgick 2011 samt den svagare opioiden kodein.  

Fråga 1. Minskningen av narkotikadödsfall
I figur 2 kan man tydligt se att Socialstyrelsen nuvarande register över narkotika och läkemedelsförgiftningar omfattar nästan dubbelt så många förgiftningsdödsfall som forskningsregistret. Eftersom Socialstyrelsen register omfattar samtliga förgiftningsdödsfall i riket och forskningsregistret samtliga opioidförgiftningar blir slutsatsen att de dödsfall som ej är gemensamma främst är förgiftningsfall med andra läkemedel än opioider, det vill säga dödsfall som normalt inte brukar anses vara narkotikarelaterade.  Det handlar oftast om suicider där andelen kvinnor är betydligt högre.

Figur 3 visar att nedgången av dödsfall i forskningsregistret efter 2015 sammanhänger med nedgång av förgiftningar, främst med metadon, medan den skarpa minskning efter 2017 gäller fentanyförgiftningar (fentanylanaloger)som främst omfattar män. En grupp av opioiddödsfall som ökat under hela perioden sedan 2006 är oxikodonförgiftningar och där är ungefär 40% kvinnor. 

Fråga 2. Hur kan man få ner dödligheten
De studier över narkotikadödsfall som utgår från forskningsregistret visar att det går att urskilja två olika grupper med olika bakgrund och ingångar i missbruk. 

https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1016/j.drugalcdep.2019.04.022

Den största gruppen består av personer med tidigare beroendediagnos som avlider till följd av förgiftningar med olika opioidläkemedel. De saknar i de flesta fall en aktuell förskrivning och har därmed kommit över drogen på annat sätt. Det vanligaste läkemedlet är metadon. 

I en fördjupningsstudie gällande cirka 300 dödsfall till följd av metadonförgiftning i åldersgruppen 15-29 år var det endast 10 personer som hade tidigare recept på metadon. (https://doi-org.proxy.kib.ki.se/10.1111/add.15152) 

Nästan alla dödsfallen inträffade i sömnen många timmar efter förmodat intag. I ungefär hälften av fallen fanns andra personer närvarande. Trots detta fanns det mycket sällan information i polisrapporterna om varifrån metadonet härstammade. 

Tidigare studier visar att det är vanligt att personer i LARO-behandling delar med sig eller säljer sitt metadon. Samtidigt riskerar de avstängning om detta uppdagas, särskilt om överlåtelsen leder till en dödlig förgiftning. Metadon är mycket giftigt och dödligt för personer som ej har tolerans för opioider. Många dödsfall bör kunna förhindras genom ökad säkerhet i programmen i samband med metadon eller genom att välja en mindre toxisk drog.

Den andra gruppen som framkommer är personer som avlider i förgiftning med opioider för smärta. Det gäller främst oxikodon men även tramadol . Ungefär hälften av de som avlider till följd av oxikodonförgiftning hade ett aktuellt recept på oxikodon. I motsats till den första gruppen med en tidigare beroendediagnos så verkar det här vara förskrivningarna av opioider för smärta som startade  processen – beroende, missbruk och död.  

Opioidepidemin i USA inleddes med en massiv förskrivning av långtidsverkande oxikodon. Erfarenheten därifrån, men även från andra håll, är att opioider ej bör användas vid kronisk smärta på grund av risken för toleransutveckling och beroende. Förmodligen skulle många liv räddas och mycket lidande undvikas om man istället för att ordinera opioider vid kroniska smärttillstånd istället satsade på en utbyggnad av i huvudsak icke farmakologisk behandling som smärtkliniker och fysioterapi. 

Anna Fugelstad, Psykolog och med. dr. 
Ingemar Thiblin, professor i Rättsmedicin

NPC reder ut: 112 och överdoser

En person som använt/använder narkotika och som söker vård och behandling eller kontaktar socialtjänst för stöd blir utifrån sekretess inte polisanmäld. När det gäller debatten om narkotikarelaterade överdoser lyfts dock ofta exempel om personer som ringt 112 och i samband med det blir polisanmälda.

Frågan är vad SOS Alarm och polisregionerna själva säger om hur vanligt det är att polis följer med ambulans vid överdoser och vilken praxis en polis har att agera på plats? Vi har i vårt NPC reder ut ställt frågor kring detta till landets polisregioner och svaren kan sammanfattas med att statistik på området saknas, att det ser olika ut och att det tycks inte finnas några generella riktlinjer.

En lösning på detta kan vara att utreda en så kallad ”God samarit-lag” där polis vid vissa tillfällen tydligt vet att de i första hand ska rädda liv och inte bötfälla, vilket kanske kan bidra till att än fler kontaktar 112.

Läs NPC reder ut: 112 och överdoser här